Ja, och så var vi barnvakt i söndags. Och det gick ju bra.  

Ett välkommet inslag denna söndag var en herres baconpinne som följdaktligen inte lämnades ifred många minuter, till denna herres stora förtret. Nej då han delar så gärna med sig. Det säger iaf mamma.  

Nedan följer ett kollage på den stora givmildheten som ägde rum.

Titta på bild 1 och 2 här nedan, på den ena ser jag hysteriskt maktgalen ut. Den andra som en liten rottis.

Gillar själv 1an.. he he..

Och ja, jag ingår såklart i stolthetsstallet, men den här blomman är tydligen också en medlem..

Tydligen indianifierad under sömn. Då passar dom på, dom små människorna.

Alla tankar idag går till lilla lilla Engla och hennes familj.

Vi hoppas hon har frid och att hon under sitt korta lilla liv varit lycklig.

Tänder ett ljus som får minna om en liten människa som bragts om livet.

Älska varandra.

För att ge den gamle mannen lite ro så skulle det ges ut i skogen. Moster och mamma med kaffe i termos och solbrillor på.

Märk väl mosterns fina teknik med pinnen. Hon är en sann atlet denna moster.

Hur som haver så tröttnade jag på denna utflykt och ville mest fika och skälla på skogsflanörer. Somnade nästan när jag satt där i solen. Oscar ville bada i den typ -4 gradiga vattnet men det fick han ej. Stor hund, stor badlust. Liten hund, dito badlust. Iaf i isvakar.

Hm, ja här nedan följer en bildserie på den gode Oscar och mig själv. Mig finner ni vid gott mod och Oscar i något mindre gott mod. El som dom säger i Västerås, Gött mos.. el om det var i Göteborg..

Hur som, det finns ungefär ca 1000 såna bilder till för den som är intresserad. Oscar var lite trött och hade träningsvärk dagen efter. Han tyckte iaf jag var vid god vigör.

Lite psykadelisk inramning på lördagskvällen kan ju vara kul.